Andrei Chikatilo.

Med tiden blev han förstås upptäckt av andra vuxna. Förseelserna betrakades tillräckligt allvarliga för att han skulle förlora sitt jobb men man gjorde ingen offentlig utredning och han ställdes inte inför rätta. Hans fru fick aldrig veta orsaken till att han blev av med jobbet.

Andrei tog ett sämre jobb i gruvstaden Shakty. Han skulle undervisa i en skola för gruvarbetarnas barn. Fayina fick också arbete på skolan och de flyttade in i ett hus som tillhörde deras gemensamma arbetsplats. Utan att berätta något för sin fru så skaffade Andrei sog sokcså ett annat litet hus, ett skjul med tre rum i den mest nedslitna och smutsiga delen av staden. Skjulet var ett försök till att skapa sig ett näste där han skulle bota sin impotens.

Han drog dit en lång rad av prostituerade som han plockade upp på gatorna. Enligt Andreis sätt att se det var prostituerade smutsiga, värdelösa människor. De hade ingen likhet med Fayina som han såg upp till som något nästan heligt i sin goda renhet. De prostituerade var beredda att ge Andrei tillfredställelse på ett sätt som han inte ens kunde föreställa sig att ge Fayina om. Men de prostituerade gav honom inte nog med tillredställelse. Han började lura med sig små flickor till skjulet. När de kommit dit attackerade han dem och begick sexuella övergrepp mot dem.

Än så länge var det ingen som uppmärksammande hans hemliga liv. Förmodligen hade han god hjöälp av hemlighetsmakeri var en andra natur hos folket i Shakty. Ingen ville ha med myndigheter att göra i onödan och än så länge tycktes händelserna i skjulet oförargliga nog för att tigas om. Men det skulle inte vara länge till.


1976 var Lena Zakotnova nio år gammal, jämnårig med Chikatilos son Yuri. Hon var på väg hem från skridskobanan. I en liten röd kappa, röd halsduk och en brun pälsmössa stod hon och väntade på spårvagnen i närheten av Chikatilos skjul. Chikatilo var bra på att umgås med barn. Eftersom han tillbringade dagarna med dem i skolan så visste han vad de tyckte om att prata om. När han fick syn på den lilla flickan i rött som stod och väntade på hållsplatsen så gick han fram till henne och började småprata. Han frågade henne om skolan, om hennes vänner, om vad hon tyckte om att göra på fritiden.

Lena hade svårt att stå stilla, hon hoppade från dena foten till den andra. När Chikatilo frågade vad det var med henne talade hon om för den omtönksamme äldre mannen att hon var kissnödig och snabbt behövde gå på toaletten.
Chikatilo reagerade som vilken omtänksam äldre man som helst. Han sa att han bodde precis runt hörnet och att hon gärna fick använda hans toalett om hon ville. Svårare än så var det inte för Andrei Chikatilo.

Så snart de kommit in på skjulet så tog han tag i henne. Han kastade henne ner på golvet och slet av hennes kläder. Hennes skrikande mun tystnade han med hennes egen rockärm och hennes anklagande ögon täckte han över med hennes egen halsduk. Han ville våldta henne men lyckades inte få erektion.
Driven av en plötslig impuls som var ny för honom tog han fram en kniv, en kniv som han alltid bar med sig till självförsvar, och använde dess kalla stål som substitut för sin slaka manlighet.
Som blodet forsade ur hennes underliv och han stötte kniven allt hårdare i henne upplevde han den sexuella lättnad som han så länge sökt utan att finna.

Det var en mrakulös upptäckt för honom. Hur enkla hans behov var och hur enkelt det skulle vara att tillredställa dem. Så många försvarslösa människor det fanns där ute. Lika försvarslösa som flickan som fortvarande pumpade bod ur sin kropp framför honom. De kunde ge honom den tillfredstälelse som varit honom förnekad under så många år. Det hade tagit honom 42 år att upptäcka vad som gjorde honom upphetsad och gav honom tillredsstälelse: Blod!

Lena Zakotnova.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0